Surrealism, dröm och dravel – konstnärsblogg

Har du missat tidigare kapitel? Håll till godo:
Kapitel 1
Kapitel 2
Kapitel 3

Sagan om Dubbeleremiten – kapitel 4

Sten-Hubert vandrade så sakteliga bort från byn, korsande en liten uttorkad äng. Gräset frasade under fötterna, och vinden förde med sig ett stort moln av björkpollen. Den unge mannen klev nästan rakt ner i ett kaninhål under den påföljande nysningsattacken, men lyckades näppeligen undvika dagens andra fall. Blicken fokuserades därefter på marken istället för det i fjärran inbillade målet. Skogen nalkades, och när träden omslöt ynglingen övergick de gula grässtråna till mossor, rötter och harsyra. En glänsande, kolsvart skalbagge kröp upp på Sten-Huberts högra fot. Han blev stel av skräck. Kunde detta vara ett av de beryktade skogsbrynstrollen, i sin andra hamn?

Skogsbrynstroll är kända för sin förmåga att förvandla sig till djur. Varje troll har en specifik andra skepnad, vilken bestäms under namngivningsriten. Vid denna ceremoni samlas skogsbrynstroll från hela trollorten, vilken inbegriper kanten runt en hel skog, som sträcker sig från skogsbrynet och tre kilometer in i skogen. Denna art lever bara i sjumilaskogar, och är därmed ingenting man träffar på i en liten ynklig skogsdunge mellan människosamhällen. Några troll provade trångboddhet i dylika trädansamlingar, men det uppskattades föga och övergavs snabbt till förmån för djupa urskogar. Skogsbrynstroll karaktäriseras av sina miniatyrögon och groteskt yviga ögonbryn – då de befinner sig i trollskepnad, vill säga.

Skalbaggen stannade till mitt på Sten-Huberts fot, och tycktes stirra honom rakt i ögonen. Sten-Hubert kände hur underläppen började darra, och hur tårarna rann nerför kinderna. Han vågade inte röra sig. Skalbaggen tog ett steg, så ännu ett, och fortsatte tills den kom ner på den mörkgröna mossan mellan fötterna. Den unge mannen var stel av skräck, och kunde – trots hjärnans hetsiga uppmaningar att trampa ihjäl skalbaggen – inte röra en fena. Den svarta lilla varelsen traskade upp på den andra foten, och vidare ner på marken. Den tog sig tre fot från den skakande, gråtande människan och vände sig sedan mot honom på nytt.

Luften tycktes vibrera runt skalbaggen. Mossan under den trycktes ner som av en väldig tyngd, och en koltrast som hade suttit och spanat in en fet mask kvittrade förskrämt till och flaxade iväg. Skalbaggen blev suddig, och luften började tjockna till en dimma. Sten-Huberts hjärta slog i en rasande fart, och svetten började pärlas på pannan.
Var det här slutet på resan?

Jag har inte speciellt mycket att skriva just nu.

Insyn
Akvarellmålning
25,4×17,8 cm
2012

Sagan om Egolina finns nu både på svenska och engelska, i PDF-format.

Sagan om Egolina

The tale of Egolina

 Tunnelbaneteckning 30

Tunnelbaneteckning 31

Tunnelbaneteckning 32

Tunnelbaneteckning 33

Jag ändrade mig om formatet och bestämde mig för att ge ut Sagan om Egolina som en e-bok istället för i ett häfte. Klicka på länken så öppnas boken (PDF).

Sagan om Egolina

För er som har missat de första kapitlen:
Kapitel 1
Kapitel 2

Sagan om Dubbeleremiten – kapitel 3

Sten-Hubert hade precis packat klart och stigit utanför jordkulan när det slog honom: han visste inte åt vilket håll han borde bege sig. Han kunde inte någonting om världen utanför bygränsen, bortsett från de skräddarsydda historierna han blivit matad med sedan barnsben. Den unge mannen anade att verkligheten var något annorlunda. För att han inte skulle bli stående med beslutsångest resten av dagen, bestämde sig Sten-Hubert för att blunda och snurra till dess att han snubblade och for omkull. Åt det håll huvudet landade skulle han bege sig. Han hade nämligen ingen slant att singla, annars hade ju det varit ett behagligare alternativ.

Byborna samlades kring honom. Här skulle nog något spännande komma att ske. Den förväntansfulla pre-skadeglada spänningen låg tät i luften. Sten-Hubert började snurra sakta, och ökade sedan farten för varje varv. Han snurrade i nio sekunder innan han hårt drog i marken, med ansiktet först. Byborna jublade. En gammal kärring var rörd till tårar, av ren och skär lycka. Den unge mannen hävde sig upp på knä och reste sig en aning klumpigt. Han stirrade tomt på folksamlingen och började gå åt det håll vilket hans huvud hade landat. Österut. Eller var det kanske norrut. Sten-Hubert hade ingen aning, och brydde sig inte om det just då. För tillfället var hans största bekymmer en äldre bybo, som stod rakt i hans nya vandringsled. Efter några sekunders överläggning med sig själv kom Sten-Hubert fram till att det bästa vore att ta två steg åt höger, för att undvika en krock. När han hade gått förbi gamlingen kunde han ju ta två steg tillbaka till vänster, för att inte hamna ur spår. Sagt och gjort, Sten-Hubert gick om den åldrande bybon.

I ett vips var den nyblivna vandraren ute ur den smutsiga, något stinkande lilla byn. En enorm lättnad svepte över honom, likt en tidvattenvåg över en skalbagge. Uppfriskande, men ändock med en rejäl dos kallsvettig skräck, vilken krampaktigt grep tag i hans veka ryggrad. Vad skulle hända härnäst? Skulle en hord hästar anfalla honom? En svärm iglar? En fasan utklädd till präst?

Nu kan ni handla och specialbeställa konst i min webbshop. Öppningsrea på allt och gratis frakt!

Klicka här för att komma till butiken.

Fokus ligger för tillfället på att lära mig använda markers (tuschpennor). Svårt men skoj.

Följande teckningar och målningar är till salu. Spana in webbshoppen och passa på när priserna är låga.

Fristående
Blyertsteckning
A4
2012

Frände
Akvarell
30,5×22,9 cm
2012

Avklarad
Akvarell
30,5×22,9 cm
2012

Motstånd
Akvarell
25,4×17,18 cm
2012

Flexibel
Akvarell
25,4×17,18 cm
2012

Splittrad
Blyertsteckning
A4
2012

Ni som har väntat på fortsättningen på ”Sagan om Egolina” får fortsätta vänta. Jag har nämligen bestämt mig för att ge ut den i ett litet häfte när den är klar. Sagan kommer då att finnas tillgänglig i webbshoppen.

”Sagan om Dubbeleremiten” fortsätter inom kort.