Först och främst:
Jag har påbörjat en illustrerad sagoserie, vilket är hur kul som helst.
Klicka på länken för att komma till sidan med stora bilder.
Första delen i Sagan om Egolina
Nu kom jag osökt att tänka på en värmebölja när jag var 4-5 år. Vi bodde i ett hus på landet, och hade besök av några personer. Jag har inget minne av vilka de var, bara att de var vuxna. Stora människor flöt liksom ihop, man kan likna det vid att försöka skilja på vildkaniner.
”Nämen titta, där kommer Lille Skutt och Kanin skuttande”, säger den lilla tanten, utkikandes från köksfönstret. ”De är bröder ser du, lilla vän. Fyra månader gamla är de, jodå. Jag har matat dem ända sedan de var små, och de har blivit riktigt tama. Gossarna bor i en håla i tulpanrabatten, ser du”, säger gumman med ett förnöjt leende.
En månad senare skuttar tolv små kaninungar ut ur Lille Skutts håla.
Jag vet inte vart jag ville komma med den här historien. Jo, just det ja. För att svalka min lilla svettiga kropp bestämde jag mig för att springa omkring inomhus, på alla soffkuddarna, vilka jag hade lagt ut på golvet. När jag sprang fläktade det nämligen, och jag fattade inte att jag blev varmare ju mer jag sprang. Jag minns dock att mina föräldrar till slut tvingade mig att sitta still, och att jag blev sur.
Har du något idiotiskt barndomsminne?
